Kryssningsdags!

kryssningsfartyg finland silja symphony

Vi har länge planerat för en kryssning. Jag har under en längre tid känt att vi inte gör någonting, livet liksom bara flyter på och vi gör ingenting extra. Det är bra för alla om vi kommer iväg. Jag kan ha dåligt samvete att vi inte gör lika mycket som andra, mindre familjer. För oss blir det inga resor till Thailand, vi kan inte åka en vecka till Spanien över jul och vi kan inte bara dra iväg på en semester hipp som happ.

Man kan märka på barnen att de är lite ledsna över det här. Speciellt på de äldre. Olle och Jocke är tillräckligt gamla för att förstå att allting kostar pengar och att vi inte har samma budget som andra familjer. De är väldigt gulliga och säger att det inte gör någonting, att de lika gärna är hemma och att de inte behöver åka utomlands. Men visst gör det ändå lite ont i hjärtat, det gör det. Vi har kollat på en kryssning till Finland för att överraska alla och jag bokade faktiskt precis biljetterna på en slags auktionssite på nätet.

Billiiiigt! Jag väntade till sista sekund, höll mig lite extra och slog till, hehe. Slår man ut det på alla så blir priset ungefär 250 kronor per person. Det äter man ju inte ens ute för idag! Sjukt nöjd 🙂

Värre kan det bli med all annan logistik. Vi kan omöjligt ta båda bilarna och vi måste hyra en minibuss som har plats för minst nio personer. Det verkar finnas väldigt varierande priser och av det jag sett hittills så går bensinstationerna bort direkt. Hutlösa priser! Dessutom så är jag orolig för att köra ett så stort fordon också. Mardröm att ha hela familjen i samma buss och veta att minsta misstag kan sluta i katastrof. Blir alldeles kall då jag tänker på det. Hoppas de har automatlåda och hoppas att Tommy har lust att köra hela vägen.

Helsingfors alltså! Hur bokar man bord på finska? Vi ska vara en dag i Finlands huvudstad och jag har inte den blekaste om vad vi vill göra. Tips? Att boka bord på en restaurang i Sverige och få plats för nio personer är nog så svårt och att göra det på finska blir… Hmm, en utmaning. Men det löser sig, det gör det alltid. Jag ska försöka kombinera lite nytta med nöje också och köpa lite porslin då vi är där. Iittala! Kanske kan man unna sig en sjal från Marrimekko också. ” Den här gamla trasan? Ny?! Tommy, den här har jag haft i femton år…” Fungerar varje gång! Hehe… Kvinnlig list. Kristine, Mira och Sanna vill säkert hänga med mig på lite finländsk shopping. Tjejgänget plus Svante, det blir toppen!

Muminlandet skulle vara kul att se, men en dag är lite för kort tid för att åka 18 mil. Vi får ta det nästa gång. Är biljetterna så här billiga så blir nog Finland vårt andra hemland i framtiden 🙂

Nu ska jag ringa Tommy och be honom kolla med någon lämplig bussuthyrare. Har för mig att de åkte minibussar med jobbet ifjol då de skulle på kick-off och han kanske minns vilken. Föga trolig, men värt ett försök!

Puss och kram!

Mysig filmdag

Lejonkungen Simba
Jag bara älskar fösta Lejonkungen!

Tack gode gud för regniga söndagar! Det blir så mycket lättare och mysigare då. Ingen av barnen hade någon inplanerat. Jocke och Olle har uppehåll i innebandyn (de kom trea i cupen förresten), Kristine skulle träffa några kompisar, men ställde in på grund av regnet. Leo och Sanna ville inte gå ut och Mira var allmänt grinig. Svante har ingen egen vilja ;).


Tommy ställde, surprise surprise, in sin löprunda. Det berodde inte på regnet, han har fått känningar i sidan av knät, sa han. Han rynkade pannan och tog sig mot knät och började linka upp för trappen. HAHAHA. Visst, Tommy. Den där gamla lumparskadan som gör sig påmind igen… Trots att du gjorde lumpen i ungefär en kvart 🙂

Jag spelade naturligtvis med, hehe. Hur ska man kunna låta bli? Det här kan bli roligt framöver.

Vad gör en familj på nio personer under en regnig söndag då? DISNEY-MARATON! Så klart. Tommy ställde sig vid spisen och gjorde amerikanska pannkakor till hela högen och så kurade vi ner oss i sofforna, på golvet och i fåtöljerna och såg på film. Vi såg i tur och ordning:

– Alladdin
– Lejonkungen
– Frost

Betyg? Fem plus på alla. Jocke, Olle och Leo orkade bara se två filmer och Tommy såg bara Lejonkungen. Vi andra såg alla och Mira har gått omkring och slagit med sitt trollspö och sjungit hela morgonen idag. Hon är Elsa. Slå dig fri, slå dig fri, slå dig friiii! Olle höll för öronen och sprang iväg till fotbollsplanen här i närheten, hehe. Dom börjar bli lite kinkiga nu, mina två tonårspojkar.

Jag ser mig själv mer som Pumba. Tur att jag har ett grit-pass inbokat om en timme. Dags att mata Svante nu så att han håller sig snäll i lekrummet på gymmet.

Puss och kram!

Hittat billiga väskor till mig och Kristine

Har ni tänkt på hur mycket lättare allting har blivit tack vare internet? Jag satt och funderade på det i helgen. Kristine kom hem från skolan och slängde upp sin gamla ryggsäck på bordet och sa att hon var less på den. Hon ville ha en ny och hon ville dessutom ha en handväska. Jag vet hur känslig man kan vara i den åldern och att det definitivt börjar hända saker med smink, kläder, killar och allt det där. Det var väl solklart att hon skulle ha en snygg handväska och att även mamma på samma gång kunde unna sig en egen liten rackare… 😉

Förr så hade vi varit tvungna att åka någonstans för att köpa – något som hade varit roligt; men ganska omöjligt med tanke på hur stor familj vi har. Att jag och Kristine skulle kunna sticka iväg i några timmar – särskilt eftersom Tommy jobbade – var otänkbart. Istället satte vi oss ned i soffan med datorn och sökte efter billiga väskor (av bra kvalitet förstås!) och – oj, vad vi fann och oj, vad roligt det var.

Jag tror att det slutade med att Kristine beställde tre väskor – en större handväska, en ryggsäck och en lite mindre handväska – medan jag beställde en snygg handväska i skinn med coola nitar på. Det bästa av allt? Ja, jag kan inte riktigt bestämma mig om det var den snabba leveransen eller det billiga priset. Jäklar i min lilla låda vad billigt det blev. Hoppas de håller lika god kvalitet som utlovat också, men där är jag inte orolig. Jag har känt på nog många väskor i mina dagar för att skilja på fejk och på äkta vara. Kristine var nöjd i alla fall och det var det viktigaste.

Tommy och hans träning har tydligen tagits till en helt ny nivå. Hans springer varje dag, han klagar inte och han har tappat sin ölmage. Det ser nästan ut som att han har magrutor! Vart har den lilla nallebjörnen tagit vägen egentligen? Jag skäms nästan för att säga det, men jag blir lite avundsjuk på honom. Han kan äta vad som helst numera medan jag tittar på ett chips och går upp tre kilo. Trots att jag sköter träningen. Nej, jag måste prata med honom om operationen igen.

Jocke hade flickvän. Med betoning på hade – nu är han tydligen singel igen. Kärleken i den åldern alltså… Man är glad att man är gammal och grå!

Nu ska jag och Svante gå på en ordentlig långpromenad. Solen lyser och han börjar se aningen otålig ut i sin barnstol!
Puss och Kram.

Trevlig midsommar!

resning av midsommarstång

Hoppas ni ska ge er ut och fira ordentligt idag och hoppas vädret håller i sig! Själva ska vi traditionsenligt bege oss till Rönninge By i Täby Kyrkby. De har så himla mysigt midsommarfirande där varje år. Traditionellt med folkmusik och dans kring midsommarstången.

Sill och färskpotatis blir det självklart också. Vi har lyckats få tag i tillräckligt till hela familjen utan att ruinera oss tack vare att vi har en bekant som odlar potatis själv i hink på terrassen. Så blir den färdig snabbare och han tar gärna en flaska starkt i utbyte såhär till midsommar. 😉 Själv håller jag mig undan från nubben då jag vill ha full koll på barnen. De två äldsta får jag hålla ett extra öga på såhär under valborg, midsommar osv…

blomsterkrans

Så, nu är det dags att jag beger mig ut och hoppar över gärdsgårdar för att plocka sju sorters blommor, eller nio eller vad det nu ska vara. Inget behov av att drömma om drömprinsen för honom har jag redan fångat. Men barnen vill gärna binda blomsterkransar och lite extra dekoration på matbordet är ju också fint.

Så, glad midsommar på er allihop. Puss och kram. 🙂

Trångbott

Skithus! Leo var inte särskilt nöjd igår kväll, så mycket kan jag säga. Han har tjatat länge om att han också vill ha ett eget rum – men vad ska vi göra? Vi kan inte trolla med knäna och börja sätta upp väggar bara för att han inte vill dela rum med Sanna länge.

Jag förstår att det är jobbigt och kanske är det dags att byta lite. Anordna en tävling. Tommy kan få vara Loket Olsson och så snurrar vi fram vilka som ska bo med vilka. ” Ledsen Kristine – men du, Jocke och Mira ska dela rum i ett halvår nu. Grattis Svante till stor-rummet! ”

Hehe, varför inte 🙂

Leo är nio år och gillar sin dator mer än någonting annat. Sanna är sju och hur söt hon än må vara… Särskilt lugn och stillsam är hon inte! Jag kan förstå att de ryker ihop och jag kan förstå att han blir förbannad då hon är och snokar bland hans saker hela tiden. Tommy tycker att vi ska bygga ut och det är väl en ganska bra idé egentligen. Det är bara det att jag inte orkar med ett byggkaos igen. Brrr, jag minns fortfarande då vi renoverade köket… Usch!

Nåt sånt här vore perfekt - plats för både ett sovrum, förvaring av grill och utemöbler och plats att sitta på ute!
Nåt sånt här vore perfekt – plats för både ett sovrum, förvaring av grill och utemöbler och plats att sitta på ute!

Bygga på tomten är det enda alternativet för mig och jag har börjat kolla på såna där Attefallshus som alla pratar om. De verkar grymt coola! Jag såg några som hade typ soldäck på taket, kök inomhus och egen toalett. Dyra förstås, men man måste väl får drömma? Tommy är ju rätt händig och man kanske kan ”låna” en ritning på internet och utgå från den? Som jag fattar det så krävs det inget bygglov och det enda som behövs är godkännande från kommunen och från grannarna om de skulle störas. Gamle Johansson får jag väl muta med lite hembakt… Hoppas han glömt när Jocke sköt in fotbollen genom hans fönster bara! Om inte får jag väl baka dubbla bullsatser, hehe.

Tommy har börjat träna. HAHAHA. Han kom hem igår efter en ”springtur” och jag har aldrig sett honom så trött. Han satt med Svante i knät och kollade på tv. Ögon upp – ögon ner – ögon upp- ögon ner. Sover du, Tommy? Nej, jag kollar på nyheterna ser du väl!

Han blev sur, haha. Som om det spelade någon roll om han somnade i soffan. Ibland är han för söt, den lille knubbsälen 🙂

Imorrn ska jag och Svante följa med Mira till förskolan. Tommy måste sticka tidigt till kontoret så han hinner inte. De hade något projekt på gång tydligen. Sälj, sälj, sälj, köp, sälj… Hoppas han håller sig vaken bara och inte skäller ut chefen om han skulle väcka honom! ”NEJ, jag kollar på siffrrrroooorna ser du väl ”!

Nu börjar det bli dags att ge sig ut på en promenad med lill-prinsen. Puss och kram!

Bukplastik eller inte – det är frågan…

Ibland då jag ser mig i spegeln så vill jag bara skrika. Magen hänger och dinglar, röven dallrar och låren hoppar. Usch! Tack och lov så är jag medlem på ett gym som låter mig ta med Svante. Annars skulle jag bryta ihop helt. Vi hittade det gymmet då efter att Mira föddes och det är sjukt bekvämt att kunna lämna över ungen en timme och köra ett pass. Mammaträning is the shit!


Jag skulle vilja bli av med hullet som hänger. Det är inte att jag är tjock, det är mer att magen hänger och att jag ser tjockare ut än vad jag egentligen är. Vi äter nyttigt, jag tränar och jag promenerar långa promenader med Svante oavsett vilket väder det är ute. Men magen är kvar ändå. Hopplöst. Att föda sju barn (ett med kejsarsnitt…) sätter sina spår – men att det skulle bli så här hade jag inte räknat med.

Jag har läst lite om en bukplastik och funderar nästan på att göra en sådan. Jag vet inte riktigt om Landstinget bekostar en sådan (förmodligen inte…) och i så fall är det bara att spara. Det verkar inte vara så dyrt och ingreppet verkar vara ganska säkert. Jag har kollat några kliniker i Stockholm och priset verkar vara ungefär 50.000 kronor. Det kan vi spara ihop på något sätt! Jaja, vi får se hur det känns om några månader. Det är först nu som jag kunnat börja träna magen ordentligt också.

platt mage
Tänk om man kunde få såhär platt mage (igen)…

Vad är väl en fast rumpa, en platt mage och en bal på slottet egentligen… 😉

I helgen är det dags för cup igen! Jocke och Olle ska spela innebandy och vi tänkte försöka se alla matcher. Hemma-cup dessutom och vi morsor har laddat upp med bakning och några färska hejaramsor. Det är ganska roligt att se hur grabbarna skäms då vi skriker. Halva nöjet, hehe…
Hoppas de vinner!

Kristine verkar inte vara så sugen på att hänga med och hon är tillräckligt gammal för att avgöra det själv. Hon och brudarna har väl något spännande projekt på gång. Att de missar att en gäng 15-åringar ska spela innebandy? När man var 13 år var man väl kär hela tiden? Vi får se om tjejgänget kan hålla sig borta eller om de dyker upp. Jag skulle inte bli förvånad 😉

Nu ska jag passa på att plocka ur diskmaskinen och röja lite i tvättstugan. Ska försöka hinna med att sätta mig och strukturera upp lite på jobbet också.Trots att jag är mammaledig så måste jag ordna några saker inför framtiden och det är skönt att känna sig lite behövd och nyttig också.

Puss och kram!

Struktur & Kärlek – ett framgångsrecept

Man klarar det mesta med hjälp av lite struktur och mycket kärlek. Det är standardsvaret som jag brukar ge då någon frågar hur jag klarar av vardagens alla bekymmer och utmaningar. Eller vi, förresten. Det underlättar naturligtvis att ha en fantastisk make vid sin sida och Tommys roll i vårt livspussel ska inte underskattas.

Vilka är då vi? Jag heter Jeanette och min make heter som sagt Tommy. Det som får folk att ställa frågan hur vi klarar allt är dessa:
– Joakim 15 år
– Olle 15 år
– Kristine 13 år
– Leo 9 år
– Sanna 7 år
– Mira 5 år
– Svante 1 år

Vår familj är alltså aaaaningen större än vad vanliga familjer är och med sju barn så blir livet lite annorlunda. På ett bra sätt! Så fort jag och Tommy träffades så visste jag att han var den rätte och då han – liksom jag – dessutom alltid drömt om en stor familj så fanns det inget att fundera på. Vi rivstartade med tvillingarna Jocke och Olle, väntade något år innan Kristine kom till. Där emellan hann vi flytta från lägenheten till ett större hus och sedan kom resten av gänget i en strid ström och så att säga på köpet : ).

Om vi ska ha fler barn? Nej, jag tror att det räcker nu faktiskt. Det finns bara så pass mycket struktur att ta till och huset börjar kännas lite litet i och med att Svante kom till världen. Leo och Sanna är inte överlyckliga av att behöva dela rum, så mycket kan jag säga… Men man ska aldrig säga aldrig!

Det om det. Idag så har jag och Svante varit och handlat på Willys. Efter att ha sett gänget försvinna efter frukost så är det skönt att kunna göra lite saker på egen hand. Svante är så snäll så det är inga problem att ta med honom till affären för att handla lite. Tack och lov så har vi numera två bilar. Tommy tog vår V50 och jag fick ta vår V60 idag (annars brukar det alltid vara tvärtom). Den är så himla skön att köra och tekniskt sett så är den också min. Den står åtminstone skriven på mig och jag är så fruktansvärt glad över det.

Volvo V60
Exakt en sån här V60 har vi.

Ett namn på en bil, vad är det för speciellt med det? Jo, har man slarvat en massa i ungdomen, dragit på sig en betalningsanmärkning (ta aldrig en tv på avbetalning, ungdomar!) så är det svårt att få lån och det har verkligen varit något som ställt till det för oss genom åren. Tommy har fått stå på alla lån och jag har känt mig som en parasit. Fullkomligt värdelös. Trots att jag idag driver en egen firma, tjänar bra (bättre än Tommy faktiskt) och har skött alla betalningar prickfritt så har jag ändå inte fått lån av någon bank. Tacka Gud för Bluestep, säger jag bara. Hos dem blev man behandlad som en människa och inte som någon belastning. Tar de bara bort den enerverande reklamjingeln så… Bluestep! Man får den på hjärnan direkt. Irriterande 🙂

Svante sover och jag sitter och kollar lite på datorn. Snart är det dags att hugga in på matlagningen. Klockan är snart två och Sanna borde strax hoppa in genom dörren. Det är konstigt hur man kan längta så mycket efter varje unge. Varje dag! Min och Sannas stund så hon kommer hem från skolan är väldigt speciell och väldigt mysig. Tänk att hon redan går i ettan. Vart tar tiden vägen? Igår var det hon som låg och sussade i soffan som Svante gör nu. Otroligt vad fort det går.

Nä, Jeanette. Nu är det dags att sätta igång och hacka lite grönsaker. De brukar inte hacka sig själv tyvärr 🙂
Puss och kram!