Stockholm, Stockholm, stad i världen. Stockholm, Stockholm, världens stad! Nu har jag fixat min framtand och det gick hur bra som helst. Tandläkaren var allt jag kunnat drömma om. Han var extremt snäll, han var lugn, trygg och kunnig och dessutom så höll han sig till det pris vi kommit överens om. Jag har kunnat visa upp ett perfekt leende i en vecka nu och även om det känns ovant så vet jag att jag inte kommer att ångra beslutet.

Stockholm, var det ja – jag åkte ju inte dit enbart för att laga tanden (jag är inte galen!) utan jag hade ett viktigare ärende och detta i form av att beställa nya visitkort och broschyrer till företaget. I och med att det går så pass bra just nu så känner vi att vi kan kosta på oss lite extra och därför så valde vi ett tryckeri i Stockholm som fått extremt fina referenser och nu har jag ännu inte fått se det färdiga resultatet; men det känns väldigt lovande.

Vi satt ner länge och pratade om hur vi ville ha det, de kom med förslag, de visade upp olika tester och det känns som att vi förstod varandra väldigt bra. Jag tror att mitt nya leende i kombination med de nya visitkorten kommer att ta oss till nästa nivå.

De skulle komma någon gång nästa vecka och jag beställde även en liten present till Tommy på samma gång. Jag lät trycka upp speciella golfbollar till honom – komplett med hans namn på ena sidan och – Fooore! – skrivet på den andra. Hehe, det kan behövas. Blir sjukt roligt att se hans min då han öppnar paketet.

Jocke och Olle har också börjat spela golf och det verkar vara ganska roligt. Det enda de pratar om är drivers, birdies och puttlinjer. Jag förstår inte ett ord – men är de glada och nöjda så är jag också det. Dessutom har de snart lägre handikapp än Tommy. Kanske kan vi få Kristine att börja spela också. Jag börjar bli lite orolig för att hon aldrig gör någonting. Hon och Leo sitter mest vid varsin dator och spelar spel eller kollar Facebook.

Golf för hela familjen kanske? Nej, usch… Jag skulle aldrig skämma ut mig på det sättet. Stå där och veva med en klubba hela dagen. Då är det bättre att vifta på lite i trädgården!
Svante har slutat sova på nätterna tydligen. Han vaknar och vill ha mat typ varje timme och han vill verkligen kliva upp runt fem på morgonen. Det har å andra sidan de flesta av våra barn gjort – men det är lika jobbigt trots det. Mira är väl den enda som kunde sova ordentligt. Tack Tommy för att du är en nattuggla, annars skulle jag aldrig orka!

Nu ska jag börja med middagen och se vilken av ungarna som först kommer hem. Svante och jag behöver lite sällskap!